Extremvädret är hotet mot vår infrastruktur

Det är förändringar som får stor betydelse för infrastrukturen, enligt Bo Lind som är ställföreträdande generaldirektör på Statens geotekniska institut (SIG).
– Klimatförändringarna ökar riskerna för väg- och järnvägssystemet och annan samhällsnyttig infrastruktur som elförsörjningen.
– Det är just den ökade mängden nederbörd som ställer till det, att det kommer mer regn än snö. Det i kombination med att tjälen i marken nästan försvinner, gör marken mindre stabil.
Resultatet är skrämmande: Kraftigt ökad risk för erosion, ras, skred, bortspolning av vägar och översvämningar.
– Det är
mycket i samhället som behöver anpassas till det nya framtida klimatet, konstaterar Tom Hedlund, Naturvårdsverket.
Han var huvudsekreterare i den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen. Den konstaterade att det krävs en omfattande klimatanpassning av hela samhället, landsbygden såväl som städerna.

Enligt beräkningar kommer översvämningarna runt det kommande sekelskiftet hota 20 procent av den bebyggda ytan i Skåne och Blekinge.
Alltså en femtedel.
Tio procent av Götaland och Svealand hotas enligt samma beräkningar och fem procent av Norrland.
Det är enorma områden.
Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen ligger 220 000 fastigheter med ett värde av 320 miljarder kronor inom skredbenägna områden. Speciellt vissa av Vänerns tillflöden och Göta älvdal ligger i riskzonen.
SGI har i den nyligen avslutade Götaälvutredningen visat att det krävs miljardinvesteringar för att minska skredriskerna i området.
Älvdalen är bitvis mycket tätbefolkad och där finns flera miljöfarliga industrier. Längs älven går högtrafikerade vägar som E45:an och E6:an och järnvägen Norge–Vänernbanan. Dessutom får 700 000 människor sitt dricksvatten ur Göta älv.
– Det kostar omkring fem, sex miljarder kronor att skapa en acceptabel säkerhetsnivå längs Göta älvdal. Görs investeringarna säkras en hel region, sett i hundraårsperspektiv, säger Bo Lind.

I Stockholm riskerar två miljoner människor att få saltvatten i vattenkranarna. När havsytan blir högre än Mälaren, hotar havsvattnet att rinna in i Mälaren som försörjer stockholmarna med dricksvatten.
Även kusterna väntas bli utsatta i framtiden. Landhöjningen kommer på efterkälken och från Stockholm och söderut stiger havsytans nivå över landytans. Följden blir att ”havet äter land” på vissa platser, framför allt i södra Sverige och utmed sandkusterna.
Ungefär 15 procent av kusterna i Sverige påverkas. Sammanlagt 22 mil är bebyggda. Enligt SGI skulle det kosta 2,7–5,4 miljarder kronor att bygga skydd mot stranderosionen. Det motsvarar en kostnad på mellan 3 000 och 4 000 kronor per meter och år.
– Vi i Sverige har ekonomiska möjligheter att säkra vår infrastruktur, men det krävs att vi jobbar systematiskt. Vi behöver skapa bromsar för vattnet och göra städerna mer lik naturen så att vatten har någonstans att ta vägen, säger Bo Lind.

ANNIKA RYDMAN