På Olkiluoto-ön, norr om Åbo, byggs reaktorn Olkiluoto 3 som väntas tas i bruk 2014, efter flera års förseningar. FOTO: Hannu Huovila

Finland satsar på kärnkraften

Till och med i Frankrike, världens mest kärnkraftsberoende land, är atomkraften under debatt. Den nyvalde presidenten François Hollande lovade i valrörelsen bland annat att väsentligt reducera kärnkraftens andel av energikakan.
Före olyckan svarade kärnkraften för 30 procent av Japans energibehov. För några veckor sedan, den 5 maj, stängdes den sista japanska reaktorn.
- Efter olyckan har inga japanska reaktorer fått tillstånd att starta. I takt med att de har stängts – till exempel för bränslebyten eller underhåll – har de förblivit stängda, säger Tomas Kåberger som tidigare var generaldirektör för den svenska Energimyndigheten. I dag är han professor vid Chalmers tekniska högskola och ordförande i stiftelsen Japan Renewable Energy Foundation.
– Hittills har japanerna klarat elbalansen genom att spara och importera gas som driver kraftverken. Det finns en stark opinion mot att åter ta kärnkraften i drift.
Vad tror du har hänt om fem år?
– Det är ingen teknisk fråga, utan beror på hur opinionen utvecklas. Många, även ledande politiker, känner sig väldigt svikna av kraftbolagen som sa att en sådan här olycka inte skulle kunna inträffa.
Samtidigt som flera länder har beslutet att avveckla kärnkraften finns det andra länder som satsar, framför allt de så kallade tillväxtländerna. Ryssland, Kina och Indien står tillsammans för 60 procent av de reaktorer som för närvarande byggs i världen. Allra mest satsar Kina. 26 reaktorer är under uppbyggnad. Några nya projekt har dock inte startats sedan förra året.
– Det är väldigt allvarligt för världens kärnkraftsindustri. Den behöver Kina mer än vad Kina behöver kärnkraften, säger Tomas Kåberger.
I USA, världens mest reaktortäta land, gav myndigheterna i vintras för första gången på 30 år klartecken till byggnation av två nya reaktorer. De både reaktorerna, i delstaten Georgia, väntas kosta nästan 100 miljarder kronor.
I Storbritannien vill regeringen att det byggs sex nya reaktorer.

Nordens klart hetaste kärnkraftsmarknad är den finska. Tio mil norr om Åbo, på den sex kilometer långa och knappt tre kilometer breda Olkiluoto-ön, byggs reaktorn Olkiluoto 3 som väntas tas i bruk 2014, efter flera års förseningar och nästan fördubblad byggkostnad.
Häromåret beslutade den finska riksdagen att det även ska byggas två reaktorer i Pyhäjoki, 16 mil från Skellefteå.
Dessutom talar mycket för att det blir ytterligare en reaktor på Olkiluoto-ön.

Även i Sverige kan det vara på väg att hända saker på kärnkraftsfronten. Den nye S-ledaren Stefan Löfven, som åtminstone tidigare var en varm kärnkraftsvän, har under våren argumenterat för en blocköverskridande uppgörelse om den svenska energiförsörjningen.
2009 kom partierna i alliansregeringen överens om att det får byggas nya reaktorer i Sverige, men bara där det redan finns kärnkraftverk.

Tomas Kåberger säger att en av de frågor som avgör kärnkraftens framtid är hur man i lagstiftningen hanterar det ekonomiska ansvaret vid stora olyckor.
– Den japanska olyckans hälsoeffekter är svåra att förutse. Men det är redan klart att de japanska skattebetalarna tvingas betala hundratals miljarder kronor för att bland annat ta hand om skadade reaktorer, begränsa det radioaktiva läckaget och ta hand om alla som evakuerats.
– Kostnaden för kärnkraftsolyckor är mycket stora även i förhållande till staters ekonomi. Görs kraftbolagen ekonomiskt ansvariga för olyckornas konsekvenser kan det leda till att det inte byggs några nya reaktorer.