Rena byggfebern i Öresund

För ett par decennier sedan var Öresundsregionen
ett område i kris med varvsnedläggningar, förlorade industrijobb och hög arbetslöshet.
För Malmö kom vändningen med Öresundsbron och ombyggnaden av det gamla varvsområdet. Där det en gång byggdes supertankers och ubåtar finns det idag ett par hundra små­ och stora företag, attraktiva bostäder, tusentals arbetsplatser, ett av Europas högsta – och mest vridna – bostadshus och Sveriges största högskola med 1 400 anställda och 25 000 studenter.

Citytunneln – egentligen två parallella järnvägstunnlar under Malmö – har snabbat på utvecklingen och förenklat kommunikationerna med Köpenhamn.

Fler arbetare i Lund
Från att ha varit en fattig industristad på dekis är Malmö idag – det är åtminstone den bild som kommunledningen lanserar – Skandinaviens svar på Berlin med en växande ung kreativ klass, avantgardistisk urban kultur och spännande (svart)klubbar.
Numera finns det fler industriarbetare i akademikerstaden Lund än i arbetarstaden Malmö.

Det senaste årets dödskjutningar har solkat ner bilden och berättar om ett annat Malmö. Men oavsett kriminella gäng, smuggelsprit, stulna vapen och svartklubbar växer staden med flera tusen invånare per år.

Statistik från Svenska och danska myndigheter skissar på en liknande utveckling för Öresundsregionen som helhet. Idag bor det cirka 1 600 000 människor runt sundet. 2030 beräknas antalet – med regionförstoring – nästan ha fördubblats.

Ekonomin spås en liknande utveckling, mycket tack vare en rad stora spännande företag och vetenskapliga kluster, bland annat inom materialkunskap, livsmedelsteknik, medicin och IT.

Öresundsbon är i allmänhet bättre utbildad än svensken och dansken i genomsnitt.

Mycket mer att göra
Dagligen arbetspendlar cirka 20 000 personer över sundet, vilket är en kraftig ökning jämfört med tiden före bron.

– Det har tveklöst skett mycket när det gäller pendlingen och integrationen över sundet. Men det borde ha hänt ännu mer med tanke på hur många människor det bor här. Varje dag går det till exempel 100 000 fordon bara mellan Malmö och Lund, säger Stephan Müchler.


*Varför har det inte hänt mer?

– Integration tar tid – oavsett om det handlar om arbete, utbildning, sjukvård eller något annat – och måste få ta tid. Ska den få riktig fart krävs det att regelverken, till exempel när det gäller skatter och sjukförsäkringar, på respektive sida av sundet harmoniseras. Där finns det mycket att göra.

För att inte tillväxten ska hämmas behöver integrationen i Öresundsregionen stärkas, enligt en studie av OECD. Framför allt Köpenhamnområdet riskerar annars att inom några år få brist på högutbildad arbetskraft.

– Nyckeln är att satsa på bättre infrastruktur. Det leder till större arbetsmarknadsregioner som i sin
tur ökar företagens möjligheter att
hitta kvalificerad arbetskraft och människors möjligheter
att hitta jobb. Regionförstoring ger
också större marknader, säger Stephan Müchler.

Ny sundstunnel
Trafikverkets så kallade kapacitetsutredning befarar 
att befolkningstillväxten i Öresundsregionen leder till trängselproblem på både  vägar och spår.

– Vi står inför en trafikinfarkt i Skåne om inget görs. En sådan skulle drabba hela Sverige med tanke på att en stor del av de varor som exporteras från Sverige passerar oss, säger Stephan Müchler.

– Bland annat behöver kapaciteten på Södra stambanan öka med hjälp av fler spår. Det krävs också bättre pendlingsmöjligheter och fler filer på E6:an, framför allt söder om Helsingborg. Och så klart en ny fast förbindelse över sundet. Det är mycket som måste göras.

Storsatsningen på forskning i Lund ska ge 25 000 nya arbetsplatser

En helt ny stadsdel byggs i Lund i anslutning till Sveriges mest avancerade – och dyraste – forskningsanläggningar: European Spallation Source (ESS) och Max IV.
2025 ska det nya området ha 3000 bostäder och 25 000 arbetsplatser.

Max IV är en så kallad synkro- tronstrålningsanläggning där forskarna bland annat ska studera reaktioner med mycket korta tidsförlopp. Anläggningen uppges bli den mest kraftfulla i världen. Miljövetare, energiforskare, paleontologer och materialforskare är exempel på vetenskapsmän som kan ha nytta av Max IV i sitt arbete.

ESS ska bli ett flervetenskapligt forskningscenter baserat på världens mest kraftfulla neutronkälla. Anläggningen kan liknas vid ett gigantiskt mikro- skop, där man studerar material – från polymerer och läkemedel till membran och molekyler.
Bara ESS-anläggningen väntas förbruka 300 GWh energi per år, vilket motsvarar förbrukningen för ungefär 15 000 normalvillor.
De båda projekten kostar cirka 17–18 miljarder kronor att bygga. Till det ska läggas omfattande kringinvesteringar i bland annat bostäder, vägar och spårvägslinjer.
Anläggningarna beräknas vara i drift 2020.