
– Vi arbetar med gemensamma frågor för de tre städerna: finansiering, fordon, drift och underhåll och kommunikationer. Det finns redan en stark regional pendling i Skåne. När den växlas upp behövs spårvägen som nytt inslag, säger projektchefen Marcus Horning.
I alla de tre städerna är spårvägsplanerna betydligt mer än lösa funderingar och visioner.
– Lund har kommit längst och arbetar med detaljplaneringen. Men både Malmö och Helsingborg arbetar med förstudier och planprogram, berättar Marcus Horning.
Öresundsförbindelsen, de regionala Pågatågen och Citytunnel har stärkt pendlingen i Skåneregionen.
– 2007 valde man ut de här tre städerna för att titta vidare på andra kollektivtrafikslag för att möta de ökande behoven.
Spårvägen är tänkt att komplettera bussar och Pågatåg där så behövs.
"Helt avgörande för regionen"
Projektkontoret hämtar erfarenheter från de tre existerande svenska spårvägsstäderna.
– Men också från norska Bergen där man förra året öppnade en ny spårvägslinje. Enligt prognoserna från 2008 skulle Bergen tidigast 2015 nå upp till 20 000 resenärer. Men redan i dag är de uppe i 30 000. Varje spårvagnsprojekt i Europa visar att prognoserna överträffas, säger Marcus Horning.
Han tror att debatten om klimatproblemen och ökad medvetenhet om miljöfrågorna bidragit till att kollektivtrafiken vinner mark. Avgörande blir ändå finansieringen av spårvägen där de tre Skånekommunerna räknar med att statliga pengar täcker hälften av investeringen.
– Vi arbetar med ett ”Skånepaket” som blir helt avgörande för regionen. Spårvägsprojekten utgör en sista länk i en regional resa och är därför inte bara ett lokalt intresse.
När ser vi spårvagnar på gatorna i Skåne?
– Med ett optimalt utfall skulle vi kunna se det i Lund 2016–2017, säger Marcus Horning.

JANNE SUNDLING
redaktionen@pavag.nu









