"Fler borde arbeta på kvällar och helger"

Stockholm – en flaskhals
De senare årens förändringar med regionförstoringar, stråktänkandet inom transportinfrastrukturen och satsningarna på storstadsområdena har, enligt Anders Knape, varit oerhört viktiga för Sverige.
– Det är förändringar som gör det möjligt för människor att bo på ett ställe och arbeta på ett annat. Du kan ta mig som exempel. Jag bor i Karlstad, men arbetar i Stockholm. För mig är det viktigaste inte att det blir dubbelspår mellan Karlstad och Kristinehamn, utan att trafiken fungerar i Stockholm. Det är där flaskhalsen finns. På liknande sätt är det på många andra håll i landet.

Är det inte risk för att det satsas för mycket på storstadsområdena?
– Vi är ett av Europas till ytan absolut största länder, men har bara 9,5 miljoner invånare. Ska vi vara konkurrenskraftiga behöver vi ha ett antal centra som står för utveckling och innovationskraft. Det gäller bara att se till att vi har bra kommunikationer som gör det möjligt för människor att pendla till dessa områden.
Enligt det så kallade fördubblingsprojektet som bland annat drivs av SKL och Trafikverket ska antalet resor med kollektivtrafik fördubblas till år 2020.
– Det kommer vi inte klara om inte investeringarna i spår och vägar ökar väsentligt, säger Anders Knape.

Hur mycket?
– Det är omöjligt att säga. Behovet av infrastruktur är i princip omättligt. Behoven ökar dessutom hela tiden, inte minst i takt med att beteenden och krav förändras. Om tågresan till jobbet idag tar en timme mot tidigare en och en halv så tycker du att det är en stor förbättring. Men du kommer ganska snabbt vilja att resan bara ska ta en halv timme.

Hur ska kommunerna klara att finansiera ökade kostnader för bland annat avlopp och gator samtidigt som befolkning blir allt äldre och kräver mer vård?
– Vi får vara beredd på att vi inte kan ha toppkvalitet på allting. Samtidigt hänger frågorna ihop. Fungerar inte infrastrukturen kommer vi inte ha resurser att ta hand om alla äldre. Inom SKL arbetar vi bland annat med att se om det går att bredda finansieringen. Ett förslag som diskuteras är så kallade fastighetsanknytna avgifter när det gäller vägar.

Är det inte dags att slå samman små kommuner?
– Nej, det finns inte folkligt stöd för något sådant. Däremot lär samarbetet mellan många kommuner öka, bland annat i form av gemensamma nämnder eller förvaltningar.

Blir det mer privat finansiering av infrastrukturen?
– Ja, till exempel när ett företag vill ha en investering gjord snabbare än planerat eller utförd på ett sätt som är anpassat till just det företagets behov. Men ingen kan låna pengar lika billigt som staten kan via Riksgälden. Den offentliga finansieringen kommer därför även i framtiden vara den dominerande.
– Jag tycker att även kommunerna borde få låna till infrastrukturinvesteringar via Riksgälden. Det får vi inte idag vilket är mycket konstigt med tanke på att vi och staten ju har samma skattebetalare.

Varför blir stora infrastrukturprojekt ofta dyrare än planerat?
– En del projekt under senare år har faktiskt blivit både billigare och färdiga  tidigare än beräknat. En väg att öka effektiviteten i anläggningsbranschen är att utforma upphandlingarna så att innovation och kreativitet stimuleras. Dagens regler om offentlig upphandling är i stor utsträckning anpassade för inköp av en brandbil som redan finns eller uniformer till busschaufförer. Reglerna är inte alls så innovativa som de skulle kunna vara.
– Jag tror också att det går att få ner kostnaderna genom att utnyttja maskiner och andra kapitalvaror mera effektivt och under fler timmar i veckan än vad som görs idag. Ofta står stora och dyra maskiner helt stilla under till exempel fredagar och helger eftersom personalen då har åkt hem.

Kräver ökad effektivitet arbete dygnet runt?
– Nej, men man borde i större utsträckning än idag arbeta efter klockan 17.00 på kvällen och på helgerna. Det är dock inte bara fack och arbetsgivare som måste komma överens om nya villkor. Även vi i den kommunala sektorn har en läxa att göra. Idag tillåter vi inte byggverksamhet på vissa dagar och efter vissa klockslag. Många har ett ansvar. 

Bör det bli svårare att överklaga stora infrastrukturbeslut?
– Jag tycker att man bör diskutera vilka som ska få överklaga, men framför allt till hur många instanser och hur snabbt handläggningen bör ske. Idag kan det ta flera år innan staten till slut har avgjort ett ärende. Tempot måste öka.

MIKAEL BERGLING