Sverige svämmar över

Det är alltså många mil rör som ligger nedgrävda under jord och som kan ställa till med problem. Inte minst när klimatförändringarna väntas öka belastningen på ledningarna. Underdimensionerade eller slitna rör i kombination med ökad nederbörd kan bland annat leda till stopp i avloppen, översvämningar och att dåligt, ja till och med infekterat, dricks­ vatten sprids.
Branschorganisationen Svenskt vatten kom förra året ut med tre rapporter om den strategiska förnyelseplaneringen av landets vatten­ och avloppsnät.
– Alla kommuner behöver skaffa sig kunskap om sina ledningsnät. Annars skjuter de problemen framför sig och skapar ett underhållsberg, säger Hans Bäckman vid Svenskt Vatten.
– Det är stora summor som måste investeras i ledningsnäten under de närmaste årtiondena. Därför är det viktigt att kommunerna har en strategi för hur arbetet ska genomföras så att rätt ledningar byts i rätt tid.

Enligt svenskt vatten är det stor skillnad mellan svenska kommuners kunskaper om det egna nätet. En del vet precis vad de ”har i backen” och vad och när det ska göras något åt ledningsnäten, medan andra har dålig koll.
– Det är lätt att prata om sprickor i husfasader, eftersom man kan se dem. Men sprickor i rör i backen, de ser man inte, säger Åsa Snith som är ledningsnätchef på Mittsverige Vatten och ordförande
för Scandinavian society for trenchless technology, SSTT.
– Även om många kommuner klarar sig hyfsat bra i dag med de ledningsnät de har, måste de ta tag i underhållet. Framför
allt måste de lära känna sina ledningsnät så att de vet vad de har för renoveringsbehov. Annars skapas en gigantisk underhållspuckel som ger stora problem och mycket höga kostnader i framtiden.
De svenska vatten­ och avloppsnäten beräknas ha ett värde på mellan 400 och 500 miljarder kronor. Snittåldern är cirka 40 år.
Kvaliteten på näten kan variera mycket, bland annat beroende på när de byggdes, hur de byggdes, vilka material som användes och på de geografiska förutsättningarna.
– Man räknar med att ledningar håller i 80­100 år. Men det finns ledningar från 1800­talet som fortfarande fungerar utmärkt, säger Lars­Gunnar Bergman vid Svenskt vatten.

Ett stort dolt problem är de privata ledningsnäten.
– Vi vågar inte ens ha en uppfattning om hur långt det nätet är eller hur det ser ut, säger Hans Bäckman.
I diskussionen om ledningsnätens kvalitet kommer allt oftare klimatförändringarna och extremväder upp. Störtregn som orsakar översvämningar har blivit vanligare.
– Det kan vara väldigt svårt att avgöra vad som egentligen orsakar översvämningarna. Handlar det exempelvis om en bäck som bytte riktning eller om rör som var felkopplade? Eller var det usla rör i en privat ledning som låg bakom? säger Hans Bäckman.
– Det är viktigt att ha en helhetssyn när näten ses över och att väga in klimatanpassningen när investeringarna görs.

ANNIKA RYDMAN