”Skandinavien kan bli en konkurrent till Asien”

Det är inte rimligt att debatten och planerna för infrastrukturen gör halt vid de skandinaviska nationsgränserna, menar påtryckningsgruppen ”The Scandinavian 8 Million City”.

2015 försvinner en flaskhals på Västkustbanan när tunneln med dubbelspår genom Hallandåsen är klar. Men den norrman eller annan resenär längst västkusten som vill åka miljövänligt ut i Europa kommer även i framtiden att bli otålig när tåget närmar sig Varberg eller Ängelholm. Dubbelspår genom den halländska metropolen och på sträckan Ängelholm- Helsingborg finns visserligen med i Sveriges nationella infrastrukturplan, men inga beslut om igångsättning har fattats.

Men det är inte bara norrmän som känner irritation, det gör många i takt med att pendlingen i hela korridoren Köpenhamn—Oslo via Göteborg växer.
Godset som anlöper Sverige via i Skandinaviens största importhamn, Göteborg, tvingas nästan uteslutande ut på vägarna när det är dags för vidare distribution.

— Mellan Oslo och Göteborg går det i dag bara ett godståg om dagen. Samtidigt kör flera tusen långtradare varje dag samma sträcka. Från Oslos synpunkt är förbindelserna söderut i dag skandalöst dåliga, säger Ola Elvestuen som är vice ordförande i Oslos motsvarighet till kommunstyrelse och andre partiordförande i Venstre.

Som byråd (kommunalråd) i Oslo ansvarar han för miljö- och infrastrukturfrågor och pekas dessutom ut som en möjlig minister i den nya borgerliga regeringen.

I Norge har debatten om infrastrukturen tagit rejäl fart. Enligt undersökningar är det den fråga som de norska väljarna prioriterar näst högst, efter hälso- och sjukvård.

Under sommarens Almedalsvecka i Visby medverkade Ola Elvestuen på seminarier som hölls av lobbygruppen ”The Scandinavian 8 Million City”. I den deltar regioner och kommuner längs den västra skandinaviska korridoren.

Redan med Öresundsförbindelsen 2000 knöts Sverige närmare Danmark. 2020 eller 2021 tas nästa stora steg när Danmark länkas samman med Tyskland genom Fehmarn bält-förbindelsen.

Lobbygruppen efterlyser nu flera steg för att utveckla infrastrukturen i den skandinaviska korridoren.

— Skandinavien kan bli en stark region som kan konkurrera med både regioner i USA, andra städer i Europa och Asien, om vi kan knyta våra länder närmare varandra. En modern järnvägsstruktur är ett huvudprojekt för att göra detta möjligt, säger Ola Elvestuen.

Under Almedalsveckan presenterades rapporten ”Analys av näringsliv och arbetsmarknad i den skandinaviska 8 miljonerstaden” från Köpenhamns universitet. Enligt rapporten har korridoren under perioden 1999-2011 haft en dubbelt så stor befolkningstillväxt som övriga Skandinavien, invånarantalet har ökat med runt en miljon invånare.

Den norska nationella transportplanen för 2014— 2023 som presenterades i april i år omfattar motsvarande 580 miljarder svenska kronor. I den avgående norska regeringens planer ingår bland annat dubbelspår mellan Oslo och Fredrikstad.

Ola Elvestuen vill hellre se en satsning som sträcker sig fram till Sverige.

— Regeringen har bara lovat bygga dubbelspår till Fredrikstad, inte fram till Halden. Det är inte en satsning som motsvarar behoven vi har av att knyta oss närmare de andra städerna i denna del av Skandinavien. Planen präglas mer av by- och regionalpolitik än att vara en plan för att stärka näringslivet i Norge och övriga Skandinavien.

Även Bent Larsen, som sitter i styrelsen för den danska Hovedstadsregionen (ungefär Storköpenhamn), efterlyste en skandinavisk infrastrukturpolitik.

— Vi tycker att Sverige och Norge sover. Därför har vi tagit självständiga initiativ med exempelvis Fehmarnsförbindelsen. I Danmark har vi också beslutat om ett höghastighetsspår för tåg från Köpenhamn till Hamburg. Men om inte Oslo, Stockholm, Göteborg och Malmö slutar konkurrera med varandra riskerar vi i Nordeuropa att hamna i samma läge som Sydeuropa är i dag.

— Hur vi än tittar på detta så måste vi agera gemensamt om vi ska klara den globala konkurrensen. Nu är klockan två minuter i tolv.

Den norska visionen är att med höghastighetståg kunna ta sig mellan Oslo och Köpenhamn på 2,5 timmar mot dagens 8. Men då krävs det kraftiga investeringar i den skandinaviska infrastrukturen. Kapital finns på nära håll, både danskar och svenskar hoppas att den norska oljefonden ska satsa pengar.

Fonden äger redan 5,15 procent av aktierna i bolaget som driver Eurotunnel (tunneln under Engelska kanalen). I oljefonden finns det i dag motsvarande 4 700 miljarder svenska kronor.

— Tänk om vi kunde använda en del av oljefondens tillgångar till att knyta Skandinavien närmare Europa, säger Bent Larsen.

— Dessutom borde vi bjuda in pensionsfonderna i alla de tre länderna att investera i detta och ta bort de hinder som finns för det i dag.

Pia Kinhult (M), ordförande i Region Skåne, anser också att infrastrukturdiskussionen är för nationell:

— Av någon märklig anledning har den alltid varit en nationell fråga. När framtidens infrastruktur skissas upp är det helt vitt utanför landets gränser.

Även om inte Stockholm finns med i ”8 Million City” ser hon inte en motståndare i huvudstaden, tvärtom.

— Vi har inlett samtal med Stockholm. Fast ett problem är att de inte är lika välorganiserade regionalt som vi andra är.