Allt fler blir sjuka av dåligt vatten

Sjukdomar orsakade av otjänligt dricksvatten ökar explosionsartat i Sverige.

2009 insjuknade 200 personer. Två år senare var antalet 27 000.

– Gör vi inget åt problemet väntar katastrof, säger Hampe Mobärg, samordnare för rapporten VA-fakta.

”Sverige har världens bästa dricksvatten” har sagt så många gånger är att det blivit en sanning. Problemet är att det inte stämmer. Enligt det vattenkvalitetsindex som FN-organet UNESCO publicerade 2003 hamnade Sverige på nionde plats, bakom länder som Ryssland och Sydkorea.

Fler och fler uppger också att de haft problem med dricksvattnet. En undersökning som United Minds låtit göra på uppdrag av VA-fakta visar att tre av tio svenskar drabbats av grumligt, illaluktande eller missfärgat vatten.

Samtidigt har sjukdomar kopplade till otjänligt dricksvatten ökat explosionsartat. Enligt Livsmedelsverket insjuknade i genomsnitt 2 000 personer per år under perioden 1975-2005.

Bara under 2010 blev nästan 14 gånger så många, 27 500 personer, sjuka sedan Östersunds invånare druckit vatten innehållande parasiten Cryptosporidium.

I april 2011 drabbades Skellefteå av samma parasit. 20 000 personer insjuknade och många tvingades söka läkarvård.

– De här två fallen känner de flesta till, men det finns många fler. Exempelvis tvingades boende utanför Nyköping vara utan färskvatten i tre månader, säger Hampe Mobärg, samordnare för rapporten VA-fakta och vd för Maskinentreprenörerna.

– Och i snitt går en kommun eller vattenbolag i veckan ut med en varning om att dricksvattnet måste kokas.

Orsaken är gamla och slitna rör som inte byts ut. I stället lever många kommuner enligt principen ”laga när det går sönder”.

– Många saknar en långsiktig strategi för underhållet av VA-systemet. Fortsätter det så blir det katastrof.

Livsmedelsverket och Totalförsvarets Forskningsinstitut har i en gemensam rapport kommit fram till den beräknade samhällskostnaden för parasitutbrottet i Östersund uppgick till 220 miljoner kronor.

Att inte investera i underhåll av vatten- och avlopp har därmed visat sig vara en dyr affär.

Det har inte minst invånarna i Ängelholm fått erfara. 2012 ansåg kommunen att det kommunala vatten- och avloppsnätet var i stort behov av renovering och utbyggnad. Kostnaden beräknades till 240 miljoner kronor och kommunen föreslog att den fasta taxan för vatten och avlopp skulle höjas med 300 procent.

– Skjuter man upp underhållet år efter år så skjuter man bara problemen framför sig. Vi vill väcka frågan och göra något åt detta innan läget blir än allvarligare.

Hur stor del av det svenska VA-systemet som behöver bytas ut vet ingen. Någon fullständig inventering är det få, om ens någon, kommun som har. Men att behovet finns råder det ingen tvekan om.

I Danmark finns exempelvis en övre gräns på 10 procent för kommunernas vattensvinn. Överstigs den bötfälls kommunen. I Sverige ligger snittet för vattensvinn på 20 procent och i vissa kommuner så högt som 50 procent.

– Kan vi i Sverige fortsätta slösa med vårt vatten, medan det råder vattenbrist i många andra länder inom EU, frågar sig Hampe Mobärg.

I Sverige beräknas underhållsskulden till 17 miljarder kronor, en summa som växer i takt med att problemen inte åtgärdas. Med nuvarande förnyelsetakt skulle det ta 260 år innan det svenska VA-systemet är i gott skick. Motsvarande siffra för länderna i Europa är 111 år i snitt.

– Underhållsbehovet blir allt mer akut eftersom rören åldras men också på grund av att VA-systemen inte är dimensionerade för att hantera de större vattenflöden som följer på grund av klimatförändringarna.

I Sverige investerar kommunerna två miljarder kronor i förnyelse av näten. Skulle den summan höljas till 3,5 miljarder skulle det ändå ta tolv år innan underhållsskulden är betald.

Fotnot: VA-Fakta är ett branschinitiativ från 2013 som verkar för att öka kännedomen och kunskapen om det gigantiska underhållsunderskott i VA-systemen som dagligen får konsekvenser för samhällsutvecklingen. De branschorganisationer och företag som står bakom VA-Fakta är Maskinentreprenörerna, Svenska Rörgrossistföreningen, VVS-Fabrikanternas Råd, VVS-företagen samt dess medlemsföretag.