Snart kan vägen driva bilarna
En stor fördel med elfordon jämfört med fordon som drivs med förbränningsmotorer är verkningsgraden. För en normal bil beräknas 20–40 procent av bränslets energi komma till nytta, för en elbil är motsvarande andel 70–90 procent.
I framtiden kan såväl tunga lastbilar som bussar och personbilar drivas av el från slingor i vägbanan.
– Transporterna måste bli mer miljövänliga och energieffektiva. El kan vara en viktig del av lösningen, säger Ann Segerborg-Fick som är projektledare vid lastbilstillverkaren Scania.
Men inte batterier, åtminstone inte när det gäller tung trafik.
– Skulle våra lastbilar gå på batterier skulle bara dessa väga 90 ton, vilket är orimligt. Även om batteriutvecklingen går framåt tror vi inte att det räcker. Det måste till något annat, till exempel elektrifiering av vägsystemet. Då skulle fordonen slippa bära med sig energin.
Tillsammans med bland andra Kungliga tekniska högskolan, Lunds tekniska högskola, Vattenfall och Trafikverket driver Volvo och Scania ett projekt som går ut på att undersöka tänkbara koncept för elvägar i Sverige.
Kraft underifrån
– Tekniken är egentligen inte ny, utan finns redan i spårvagnar, trådbussar och tåg. Skillnaden är bara att i vårt system kommer kraften underifrån via nergrävda elslingor i vägbanan. När du kör över slingan förs det över energi till bilen eller lastbilen. En del används för den direkta driften, en annan för att ladda upp batterier. När du lämnar elvägen tar det uppladdade batteriet — eller förbränningsmotorn — över driften, säger Mats Alaküla som är professor i elektroteknik vid Lunds tekniska högskola och utvecklare vid Volvo Powertrain.
– Det går att anpassa effekten i vägbanan till terrängen. Det vill säga högre effekt i uppförsbackar och lägre i nerförsbackar. Man kan också tänka sig att energin från bilar som bromsar går ner i vägen och förs över till bilar som accelererar. Det innebär att alla bilar som rör sig kommer att köra på samma tank.
Projektet arbetar med två olika modeller för att överföra energi från vägbanan till fordonen:
- Konduktiv. Energin förs över via en avtagare i fordonet som har direktkontakt med vägbanan, ungefär som barnens leksaksbilbana.
- Induktiv. Energin förs kontaktlöst över till fordonet magnetiskt, som laddningen till eltandborsten till exempel.
Är det inte risk för att den som går på en elväg får en stöt?
– Nej. Systemet aktiveras sektionsvis och enbart när ett elektrifierat fordon passerar, och då förutsatt att fordonet håller en viss hastighet, säger Mats Alaküla.
Volvo hoppas att nästa sommar ha tagit fram en bil som drivs via konduktivteknik.
– Vi ska bygga om en av våra testbanor så att vi rent praktiskt kan testa hur bilen beter sig, framför allt när det snöar och regnar mycket, säger Mats Alaküla.
Scania håller å sin sida på att konstruera en buss så att den kan drivas via induktivteknik. Även den kommer att köras nästa år på testbana, men i Tyskland.
– Vi arbetar tillsammans i ett sådant här projekt. Aktiviteterna är helt öppna och parallella. Det är först senare som det kan bli frågan om kommersiell konkurrens.
När kan elvägar bli verklighet?
– Vi har kanske fem år av experimenterande framför oss. Därefter blir det ett antal år av internationella diskussioner om vilken teknik som är bäst. Vi måste också få fram en internationell standard. När det är löst tror jag att det tar ytterligare tio år innan tekniken får stor påverkan på vägtrafiken.
Enligt Mats Alaküla skulle det kosta cirka 100 miljarder kronor att elektrifiera hela Sveriges riks- och europavägnät.
– Det är ungefär lika mycket som vi köper bensin och diesel för under två år.
Kommer vi att ha el till alla fordon?
– Ja, det tror jag. Ungefär en femtedel av dagens elproduktion räcker för att köra all vägtrafik.
Energimyndigheten sponsrar elvägsprojektet med 24 miljoner kronor.