Tung kritik mot spårvägssatsning
Stockholms läns landstings satsning på spårvägar istället för utbyggd tunnelbana får kritik av både regeringen och näringslivet, skriver Dagens Industri.
Trots tufft ekonomiskt läge är landstinget på väg att satsa ytterligare nästan fem miljarder kronor på den hårt kritiserade Spårväg city. Hittills har den byggts ut från Norrmalmstorg till Sergels torg via varuhuset NK, en sträcka på några hundra meter.
Satsningen har fått mycket hård kritik för att vara oekonomisk, bland annat av landstingets revisorer. För att bli klar till prinsessbröllopet 2010 hetsades den första etappen fram med resultat att en betydande del av de nya spåren nu måste grävas upp. Dessutom måste hållplatserna byggas om för 180 miljoner kronor, enligt Dagens Industris källor.
Brobygge tillkommer
Snart inleds nästa steg i utbyggnaden: förlängning av spårvägen några hundra meter till varuhuset Åhléns över Sergels torg. Samtidigt byggs spårvägen ut i andra änden med ett par kilometer till Ropsten för att där kopplas ihop med Lidingöbanan. Sammanlagt handlar det om investeringar på 4,9 miljarder kronor. I priset ingår dock inte den nya bron som måste byggas över till Lidingö.
Tunga näringslivsintressen i Stockholmsregionen är mycket kritisk till landstingets val att lägga pengar på den nya spårvägen istället för att bygga ut tunnelbanan.
– Det Stockholm behöver är en utbyggnad av tunnelbanan. Det här är en av de snabbast växande regionerna i Europa och vi står inför enorma investeringsbehov. Det gör det ännu viktigare att göra kloka prioriteringar”, säger Stockholms Handelskammares vd Maria Rankka till Dagens Industri.
– Tunnelbanan är både kapacitetsstark och kostnadseffektiv och det är det den här storstadsregionen behöver.
Högsta landstingsskatten
Enligt vad en tung regeringskälla uppger för Dagens Industri ser man från den moderata partiledningen med oro på situationen i Stockholm.
– Stockholms läns landsting har Sveriges högsta landstingsskatt och relativt svaga finanser samtidigt som man har ett antal investeringsbeslut som verkligen kan ifrågasättas.
Jonas Eliasson, professor i transportsystemanalys vid KTH i Stockholm, är mycket kritisk till satsningen på den nya spårvägen i centrala Stockholm. Det mest graverande, enligt honom, är att det inte gjorts någon beräkning av den samhällsekonomiska nyttan av miljardinvesteringen.
– Det man gör i vanliga fall är att beräkna hur mycket nytta en investering skapar. Det ska alltid göras, men de har de inte gjort för Spårväg city vilket är bedrövligt, säger han till Dagens Industri.
Enligt Jonas Eliasson är det dessutom knappast troligt att spårvägssatsningen är samhällsekonomiskt försvarbar.
– När man tittar på hur mycket det kostar och hur mycket annat man skulle kunna få för pengarna i stället, ser det ut som man borde ha löst det på annat sätt.
36 000 arbetsplatser
Enligt Dagens Industri visar den samhällsekonomiska analysen att en utbyggd tunnelbana vore den effektivaste lösningen för den nya stadsdelen Hagastaden, som byggs intill Nya Karolinska. Det nya området ska, när det står klart 2025, ha 5 000 bostäder och 36 000 arbetsplatser. Trots det valde trafiklandstingsrådet Christer G Wennerholm (M) att stoppa planerna på en tunnelbana och i stället förorda en spårväg. Beslutet fick omedelbara effekter på markpriserna som sjönk med 700 kronor per kvadratmeter, enligt en granskning gjord av SVT:s ABC-nytt.
Många är kritiska till landstingets beslut, till exempel Peter Wågström som är koncernchef på NCC.
– Kollektivtrafiken till området måste stärkas med tanke på alla nya bostäder, kontor och det sjukhus som byggs. En tunnelbana har mycket högre kapacitet per timme än vad en spårväg någonsin kommer upp i och kostnadsskillnaden är marginell, säger han till Dagens Industri.