Lokala flygplatser riskerar läggas ner
Dålig lönsamhet och urholkade statsbidrag gör att flera lokala och regionala flygplatser riskerar att slås ut.
Många lokala politiker fruktar dessutom att EU-kommissionen vill begränsa skattefinansiering av flygplatserna.
Arlanda, Landvetter och de övriga nio flygplatser som ägs av statliga Swedavia gick 2012 upp emot 800 miljoner kronor i vinst. För de trettiotal flygplatser med passagerartrafik som staten släppt ansvaret för och som numera drivs av kommuner och regioner är verkligheten en annan. Sammanlagt gick de nästan en halv miljard kronor back förra året. Hälften av dem såg antalet passagerare minska.
— Det driftbidrag vi får av staten har legat på samma nivå i tio år samtidigt som våra kostnader hela tiden ökar. Nu går det snart inte att rationalisera mer, säger Ralf Lundberg som är chef för flygplatsen i Arvidsjaur, en av femton kommunala flygplatser som tappade passagerare förra året.
Ralf Lundberg räknar med att förlusten i år blir två miljoner kronor.
— Vi får ta av aktiekapitalet. Av kommunen har vi inte fått några pengar på flera år, men nu kanske den måste gå in.
Ralf Lundberg är ledamot i branschorganisationen Sveriges regionala flygplatsers styrelse och kan konstatera att lönsamheten minskar på många håll.
— Den sammanlagda förlusten för våra flygplatser närmar sig nu en halv miljard kronor.
Regeringen beslöt 2009 att staten via det nybildade bolaget Swedavia bara ska äga tio flygplatser, en halvering jämfört med tidigare. Ägaransvaret flyttades över till de kommuner och regioner där flygplatserna ligger, samtidigt som man ändrade villkoren för det statliga bidraget som ska täcka delar av underskottet i flygplatsernas drift.
Tidigare kunde varje flygplats räkna med 2—4 miljoner kronor i årligt driftbidrag. Nu sker utbetalningen inte med samma automatik för alla. De kommunala flygplatser som Trafikverket upphandlar flygtrafiken för får dela på drygt 60 miljoner kronor i ett direkt driftsbidrag. Därutöver får tio regioner tillsammans 40 miljoner kronor som de kan välja att ge till flygplatserna eller använda till annat.
— Antalet flygplatser som ska dela på pengarna har blivit fler utan att staten höjt det totala bidragsbeloppet på 100 miljoner kronor, säger Peter Larsson, Sveriges regionala flygplatsers vd.
Han anser att uppdelningen av ägandet och vinstkraven på Swedavia har skapat en osund situation.
— Vi får ett A- och ett B-lag. Staten agerar som en kommersiell aktör, men borde fundera över om sin roll är att vinstmaximera eller ta samhällsansvar.
De flesta kommunpolitiker värnar sina flygplatser och anser att de måste få kosta. Ingen vill försämra näringslivets förutsättningar. Tvärtom har många protesterat mot den översyn EU-kommissionen gör av riktlinjerna för finansieringen av flygplatser. Europaforum Norra Sverige befarar att kommissionen ska stoppa eller åtminstone begränsa möjligheten att stötta flygplatserna med offentliga medel:
”… ett borttagande av möjligheterna till offentligt stöd till våra regionala flygplatser skulle utan tvekan få förödande verkningar. Ett flertal, sannolikt de flesta, icke statliga flygplatserna skulle komma att läggas ned”, skriver organisationen, som är en gemensam plattform för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen.
Enligt Pernilla Baralt, kommunikationsansvarig vid EU-kommissionen i Sverige, är kommissionen väl medveten om det utsatta läge flera flygplatser har i Sverige.
— EU-kommissionen är inte på väg att förbjuda medlemsländerna från att stödja regionala flygplatser i glesbefolkade regioner. Kommissionen har sett den oro frågan väckt i Sverige och vet att de stora avstånden här gör att flygplatserna är mycket viktiga för att hålla glesbefolkade regioner levande. Men till syvende och sist är det först när förslaget läggs fram någon gång i sommar som vi vet hur det blir, säger hon.