Så ska polisen stoppa ”kamerasmitarna”
Förare som ständigt döljer ansiktet vid fartkameror ska inte längre komma undan.
– Ofta handlar det om pendlare. Vi ska framöver jobba hårdare för att stoppa dem, säger kommissarie Bengt Svensson vid Rikspolisstyrelsen till På Väg. Det senaste vapnet i kampen för att få ned medelhastigheten på de svenska vägarna är riktade fartkontroller med laserpistol. Analyser av bilder från trafiksäkerhetskamerorna visar att mängder av förare passerar ungefär samma plats, vid samma tidpunkt, med ansiktet dolt.
– Vi tittar extra mycket på det här nu och vill komma åt förare som notoriskt hindrar identifiering. Nästan samtliga har en synlig registreringsplåt och ofta återkommer samma fordon dagligen, säger Bengt Svensson och ger ett exempel:
– Inom loppet av 14 dagar noterades till exempel samma fordon/förare för fortkörning vid nio tillfällen.
Ägaransvar
Till skillnad från i Sverige finns det i flera länder, bland annat Australien, så kallat ägaransvar. Det innebär att en bilägare kan bötfällas för fortkörning även om han eller hon inte själv kört fordonet. Det är dock ingen modell Bengt Svensson förespråkar.
– Jag tycker att det är ganska bra ändå som vi har det här. Det kan ju vara en sambo, syster eller granne som lånat bilen. Om ett ägaransvar införs skulle vi dessutom aldrig komma åt körkortet utan enbart kunna bötfälla vid fortkörningar.
Trafikverket aviserade nyligen att 700 av befintliga 1 100 trafiksäkerhetskameror byts ut med start nästa år. Anledningen är att de närmar sig slutet på sin tekniska livslängd. På sikt är Trafikverkets målsättning att byta ut samtliga enheter.
”Räddar 15-20 liv”
Mätningar visar att antalet döda och svårt skadade i trafiken minskar med 20-30 procent när fartkameror monteras vid utsatta vägavsnitt.
– Trafiksäkerhetskameror räddar 15-20 människoliv om året i trafiken. Som bonus ger de sänkta hastigheterna också vinster för miljön. Det är viktigt att systemet är pålitligt och därför byter vi kamerorna innan de blir för gamla, säger Eva Lundberg som är nationell samordnare på Trafikverket.
En blixt från en automatisk fartkamera är dock långt ifrån detsamma som att fortkörarna så småningom bötfälls. Enligt Bengt Svensson är det bara i cirka 35 procent av fallen som en bot utfärdas. En utebliven bot kan bero på många olika saker – bland annat dåligt väder, utländska fordon, företagsbilar eller att föraren medvetet eller omedvetet döljer sitt ansikte.