Granskning: Staten satsar minst i Skåne
Staten satsar mest på vägarna i Västsverige och minst i Skåne. Men räknat per invånare är Norrland vinnare, visar På Vägs granskning.
— Det borde investeras betydligt mer i en tillväxtregion som Skåne, säger Pontus Lindberg (M) som är ordförande i region Skånes tillväxtnämnd.
På Väg har undersökt hur mycket pengar som det satsades på det statliga vägnätet — drift och byggande — under åren 2004-2009, de senaste åren som det finns regional statistik för. Undersökningen visar att det är stora skillnader i hur miljarderna fördelades mellan Trafikverkets föregångare Vägverkets olika regioner.
Mellan 2004-2009 fick region Väst (Västra Götalands, Hallands och Värmlands län) klart mest pengar: nästan 28 miljarder kronor. Det är 21 miljarder kronor mer än vad som satsades i region Skåne under motsvarande tidsperiod, som dock är ett betydligt mindre område.
Även räknat per invånare är det stora skillnader mellan region Väst och Skåne: 13 000 kronor mot 5 000 kronor under den angivna tidsperioden.
— Jag blev väldigt fundersam när jag fick se era siffror, säger Pontus Lindberg (M) som är ordförande i region Skånes tillväxtnämnd.
Upprustning av E22 mellan Kristianstad och Malmö till motorväg (hela sträckan) är ett exempel på ett skånskt vägprojekt som försenats under många år på grund av brist på pengar.
— Det var på gång en utbyggnad redan för flera år sedan, men ströks för en satsning i Trollhättan. Nu är utbyggnaden till motorväg hela vägen igång, men den kommer inte vara förrän 2018.
— Infrastrukturprojekt har en benägenhet att bara bli dyrare ju längre man väntar, och i det här fallet har vi fått vänta.
Pontus Lindberg tror att Skånes behov av många — och relativt små — satsningar kan ligga regionen i fatet när statens pengar ska fördelas.
— Att bygga en ny stor bro eller en ny förbifart är väldigt konkret. I Skåne behövs det i dag bland annat satsningar på en stor mängd mindre vägar som tillsammans används av en stor mängd trafikanter. Det är inte var för sig lika stora projekt som en del andra.
För en tillväxtregion som Skåne är infrastrukturfrågorna mycket viktiga, menar Pontus Lindberg.
— Kommuner med goda kommunikationsmöjligheter blir attraktiva och lockar till sig nya invånare, vilket innebär inflyttning och en större bostadsmarknad.
— Vi har inte samma bostadsbrist som i Stockholm, men det går åt det hållet och därmed är det av största vikt att pendlingen fungerar. Dessutom har vi ett hårt tryck på våra vägar, inte minst beroende på att en stor del av godstrafik ut och in i Sverige går genom Skåne.
Under den undersökta perioden satsades det näst minst pengar på de statliga vägarna i Norr (Norrbottens- och Västerbottens län), 10 miljarder kronor.
— Det finns en tendens att satsningarna hamnar där det bor flest människor. Förslag på infrastruktursatsningar i Norr- och Västerbotten tas ofta inte riktigt på allvar, säger riksdagsledamoten Siv Holma (v) från Kiruna som sitter i riksdagens trafikutskott.
— Intäkter från exempelvis gruvindustrin tas tacksamt emot av staten, men att återinvestera i regionen är inte lika lockande. E10 är till exempel en väg i stort behov av upprustning: den är smal, farlig och trafikeras av en stor mängd yrkestrafik.
Räknat per invånare läggs det dock ned mest pengar på vägarna i norr. Under perioden 2004-2009 satsades cirka 20 000 kronor per invånare, vilket är 2,5 gånger mer än i Stockholmsregionen (Stockholms län och Gotland) under motsvarande period.
— Den stora skillnaden beror på att det är så stora avstånd i norr, därmed blir vägsatsningar dyra här uppe. Men vi behöver mer och större satsningar, många vägar är i dåligt skick och all godstransport sliter väldigt hårt, säger Siv Holma.